Naturligtvis finns en massa härliga samt en del mindre härliga impulser som uppenbarar sig titt som tätt. Jag har valt att lära mig av positiva kreatörer med trevlig attityd och i samma läge undvika personer eller organisationer med storhetsvansinne och offer mentalitet.Å andra sidan är det rätt bra att lära känna dem också och sen göra precis tvärtom så brukar resultatet bli bra. Min erfarenhet är att goda nätverk skapas genom aktiva handlingar samt mycket humor och tydliga mål.

Nätverk går vi in i och ut ur. Fast ibland sitter folk kvar i dessa nät utan att ifrågasätta sin egen eller andras roller. Om så är fallet ska du göra något annat. Det är ett sundhetstecken både för dig själv och för nätverket. För egen del har jag olika nät för olika områden. Vissa av dessa kontakter måste underhållas på daglig basis medan andra enbart behöver gödslas på årsbasis.

Jag har funderat ett tag på olika nätverk jag själv har och att vissa fungerar och andra inte. Ett väldigt härligt gäng som jag har haft mycket nytta av är de många personligheter jag träffade under studietiden i Australien. Det har lett både till jobb och utflykter och goda diskussioner mer än 10 år senare. Ett annat kontaktnät är MMML gruppen där vi tillsammans har blött och stött många fascinerande idéer under en viss tid. Det lokalpolitiska kontaktnätet jag provade på var både stimulerande och intressant under 18 månader men märkte jag att mitt eget intresse avtog kanske på grund av ett långsamt arbete och att gruppkänslan i mitt tycke var en smula svag.

Annars har jag nyttiga nätverk inom den kreativa sidan med Interesting och Kreafon och MyMision och några andra aktörer vars hjälp och inspiration jag brukar använda. Naturligtvis finns alltid Europeans ES Snowsport som en bubblare i bakgrunden. Där finns det gott om goda hjärtan och levnadsglada puderhudar. För att må bra av nätverk går det inte att gå med i allting för då blir det ingenting av det. Välj istället några av dem och satsa helhjärtat.

”Men det är ju så svårt det här med näterk” sa en vän till mig. Tja. Tror man att det är svårt så blir det svårt. Jag bodde en gång i en stad där jag inte hade några tidigare vänner eller bekanta eller öppna dörrar. Då får man öppna dörrarna själv. Två saker gjorde jag. För det första tänkte jag vilka folk som var trevliga och driftiga i kommunen coh sen bjöda jag in 30 av dem. Det är personer som jag än idag umgås med. Sen satt jag in en annons i lokalbladet och hade ”öppen lägenhet” under en längre helg. Första kommentaren jag fick när jag berättade om det var ”Nämen det går väl inte”. Det går väl alla tiders tänkte jag för mig själv.